Sveriges pilotutbildning monteras ned – samtidigt som pilotbristen växer
Sveriges pilotutbildning fortsätter att försvagas när även OSM Aviation Academy i Västerås tvingas lägga ned sin verksamhet. Nu försvinner ytterligare en viktig del av Sveriges redan begränsade förmåga att utbilda piloter.
Bakom beslutet finns orsaker som blivit allt vanligare i flygbranschen – ökande administration, stigande kostnader och svårare villkor för att bedriva flygutbildning i Sverige. OSM är därför inte ett enskilt undantag, utan ytterligare ett exempel på ett systemfel och en utveckling som pågått under flera år.
När möjligheterna att utbilda sig till pilot inte finns tillgängligt i anslutning till stora befolkningscentra kommer inte underlaget räcka till för att möta upp efterfrågan på piloter för flygets olika discipliner inom både flygplan och helikopter. Ungdomar som är nyfikna på en framtid inom flyget riskerar att välja andra yrkesvägar.
Flyget fungerar som ett sammanhängande system. Allmänflyg, flygklubbar, flygskolor, ambulansflyg, affärsflyg och kommersiellt charter- och linjeflyg är beroende av varandra.
I Göteborg försvann förutsättningarna för stadsnära pilotutbildning vid årsskiftet, när verksamheten på Säve flygplats tvingades flytta. I Stockholm tillåts inte utbildnings- och allmänflyget att baseras på Bromma flygplats, trots att flygplatsen både har kapacitet och lämplig infrastruktur.
Konsekvensen är att Sveriges två största arbetsmarknadsregioner idag saknar rimliga förutsättningar för den som vill påbörja en pilotutbildning nära sin hemort.
Men det handlar inte om enskilda flygplatser eller flygskolor. Det handlar om Sveriges långsiktiga förmåga att utbilda piloter, upprätthålla beredskap och säkra kompetensförsörjningen inom luftfarten.
Under de senaste åren har flera flygskolor lagt ned, minskat sin verksamhet eller valt att flytta utbildningsverksamheten utomlands. Resultatet är att Sveriges utbildningskapacitet för piloter är kritiskt begränsande i en tid då branschen redan lider av pilotbrist.
Men problemet är större än de kommersiella flygskolorna.
De flesta professionella piloter tar sina första steg i en flygklubb. Där byggs flygtimmar, erfarenhet, säkerhetskultur och ett livslångt intresse för flyg. Utan flygklubbarna försvagas hela rekryteringskedjan till såväl kommersiellt flyg som samhällsviktiga flygverksamheter.
Tyvärr möter även flygklubbarna ökade kostnader, mer administration och begränsad tillgång till flygplatser.
Det skapar en tydlig motsättning. Samtidigt som Sverige har ett ökat behov av beredskap, kompetensförsörjning och robust infrastruktur, försämras villkoren för de verksamheter som utbildar flygande personal.
Flyget fungerar som ett sammanhängande system. Allmänflyg, flygklubbar, flygskolor, ambulansflyg, affärsflyg och kommersiellt charter- och linjeflyg är beroende av varandra. Om de första stegen in i flyget försvåras påverkas hela kedjan.
Samtidigt som flygbolag världen över rapporterar brist på piloter minskar Sveriges egen utbildningskapacitet. Det är en utveckling som riskerar att göra landet ännu mer beroende av att rekrytera kompetens från andra länder.
Om Sverige menar allvar med att stärka sin tillgänglighet, beredskap och kompetensförsörjning måste förutsättningarna för flygutbildning förbättras – inte försämras. Regering, myndigheter och kommuner behöver börja se flygskolor och flygklubbar som en strategisk samhällsresurs, inte som ett problem som kan flyttas någon annanstans.
Regeringen uppmanas till att se över de samlade förutsättningarna för utbildnings- och allmänflyget. Regelverk, avgifter och tillgång till flygplatser måste utformas så att utbildningskapaciteten kan utvecklas snarare än avvecklas.
AOPA Sweden ser att flygplatserna på Bromma och Landvetter snarast tillgängliggörs för allmänflyget och flygklubbar.
Frågan är i grunden enkel – vill Sverige ha piloter måste det finnas möjligheter att utbilda dem här och nu, i anslutning till där människor bor och arbetar. Bakom varje flygresa finns ett system som börjar i allmänflyget.
