Flyget på Bromma flygplats attackerat trots uttalade hot och en känd förhöjd hotbild– var fanns skyddet för Sveriges civila luftfart?
I gryningsljuset på onsdagmorgonen lyckades två personer från den välkända aktionsgruppen ”Återställ våtmarker” ta sig över staketet till Bromma flygplats och vandalisera två flygplan – trots att både Swedavia och polisen på förhand informerats om att det råder en förhöjd hotbild. Att denna attack kunde genomföras i dagsljus, på en av Sveriges mest exponerade och strategiskt viktiga flygplatser, är ett direkt underbetyg till Swedavia och landets beredskap och förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur.
Hur är det möjligt?
Det är knappast någon hemlighet att ”Återställ våtmarker” annonserat sina intentioner att störa flygtrafiken. Man har öppet aviserat en tre veckor lång våg av aktioner riktade mot svenska flygplatser. Myndigheter och operatörer har i media försäkrat allmänheten om att de ”är mer på tårna” och att ”särskilda insatser” har inletts.
Men verkligheten vittnar om något annat. Trots denna påstådda skärpning av beredskapen kunde två män i 50-årsåldern obehindrat klättra över ett staket till en flygplats som i situationen är uppenbart otillräckligt bevakad. Resultatet: grov skadegörelse på flygplan som utgör ryggraden i svenskt allmänflyg.
Detta är inte bara en attack mot enskilda flygplansägare – det är en attack på det svenska flyget och allmänflyget i sin helhet, en sektor som redan kämpar med byråkratiska hinder, Swedavias motarbetande och trots att vi har en regering som förstår flygets betydelse, så råder ett generellt oförstående politiskt klimat. Nu ska vi dessutom tolerera att flygplan saboteras i dagsljus på en cityflygplats i huvudstadens hjärta?
Svenskt flyg behöver ett uppvaknande – från ansvariga myndigheter, politiker och inte minst Swedavia som flygplatsoperatör. Vi måste fråga oss:
Hur väl skyddas egentligen vår flyginfrastruktur?
Vad säger detta om vår krisberedskap i ett alltmer osäkert säkerhetsläge?
Att Bromma flygplats existerar som en viktig flygplanshubb för att tillgängliggöra huvudstaden och hela Sverige, helt skild från verksamheten på Arlanda, är inte en fråga om ”bekvämlighet” eller ”stadsexpansion” – det är en fråga om nationell resiliens. Redundans i flyginfrastruktur är en strategisk nödvändighet, inte en lokalpolitisk variabel. När Bromma ifrågasätts, ifrågasätts hela Sveriges förmåga att upprätthålla tillgänglighet, civil luftberedskap och flexibilitet vid störningar.
Det är också hög tid att omvärdera säkerhetsarbetet på våra flygplatser – även de som inte är kommersiella huvudnav. Allmänflyget är en del av Sveriges infrastruktur, med funktioner inom ambulansflyg, brandspaning, utbildning, övervakning av Sveriges farvatten, räddningstjänst, samhällsviktig service, affärs-, och privatflyg. Var är det proaktiva skyddet för denna verksamhet?
AOPA Sweden efterfrågar:
- En oberoende utredning om hur intrånget på Bromma kunde ske.
- Ett omedelbart åtgärdspaket från ägaren Staten så att Swedavia åläggs att aktivt säkerställa, möjliggöra och skydda allt allmänflyg och linjeflyg på Bromma flygplats, i stället för som idag motarbeta alla flygande verksamheter och strypa syretillförseln för de som idag finns på flygplatsen, och för de nya som vill etablera sig.
- Att Brommas framtid säkras politiskt som en del av rikets kritiska infrastruktur – inte bara för Stockholm, utan för hela landet.
Sverige har inte råd med fler naiva misstag. Händelsen på Bromma är en väckarklocka – och det är hög tid att vi lyssnar.
För allmänflyg. För Linjeflyg. För Sverige.
